A-format

Standardformatet för trycksaker. De vanligaste A-formaten är:

A7 74 x 105 mm
A6 105 x 148 mm
A5 148 x 210 mm
A4 210 x 297 mm
A3 297 x 420 m

(läs även under format)

Acrobat Reader

Programvara för att läsa PDF-filer som kan laddas ner utan kostnad på www.adobe.com

Akromatik

Separationsmetod som innebär att man i digitala bilder ersätter lika mängd av kulörfärger med svart.

ALG 02

Allmänna leveransvillkor för grafiska presentationer.

Arkföljd

Falsade tryckark som ligger i följd innan de trådbinds eller limmas ihop.

Arkoffset

Offsettryckning av lösa ark som matas in ett och ett i tryckpressen (läs även under offsettryck).

Avdrag

Provtryck direkt från tryckpressen för bedömning av färgen. Kallas även för revider.

B-format

Standardformat för kuvert. De vanligaste B-formaten är:

B4 250 x 353 mm
B56 165 x 165 mm

(se även format)

Banderoll

Pappersremsa med påtryckt runt en trycksak. Kallas även gördel.

Benämning

Begrepp som används i trycksaksofferter och står för det du döpt projektet till.

Bestruket papper

Ett papper med en speciell bestrykningssmet som är pålagd på en eller båda sidor av papperet i syfte att göra pappersytan jämnare, vilket gör att trycket blir bättre och skarpare.

Bestrykningssmet

Bestrykningssmeten består av pigment som oftast är vitt, bindemedelslösning, dispergeringsmedel och viskositetsreglerande medel.

Bigning

En markering/fördjupning i pappret som görs maskinellt så att pappret inte spricker vid falsningen (vikningen).

Bildupplösning

Bildupplösning syftar på tätheten av pixlar i en bild i ppi (Pixels Per Inch). Om en bild har 72 ppi (skärmupplösning) betyder det att en kvadrattum av bilden innehåller 5184 pixlar (72 pixlar bred x 72 pixlar hög= 5184). Ju fler pixlar desto högre upplösning.

Bindning

Efterbehandling av trycksaker då falsade ark sätt ihop med klammer, lim eller tråd.

Bitmappbild

Den bild som man får efter rippningen då postscriptkoden översatts till ett mönster av ettor och nollor.

Bläckstråleskrivare

Skrivare med en teknik där flytande färg sprutas på papperet genom fina munstycken (ett munstycke för varje färg).

Brevpåse

Kuvert med fliken på kortsidan.

Broschyr

Falsade (vikta) ark (minst 4 sid) stoppade i varandra och klamrade i ryggen.

Bulk

Tjockleken på pappret. Ett papper med låg bulk känns tunnt och ett med hög bulk känns tjockt. Bulken påverkas av om det är glättat, bestruket eller obestruket samt av ytvikten (se även ytvikt).

Bunt

När ordet bunt förekommer i samband med sats- och tryckyta avser det den otryckta delen på någon centimeter som löper utmed trycksakens rygg.

C-format

Standardformat för kuvert. De vanligaste C-formaten är:

C3 324 x 458 mm
C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm

(läs även under format)

CMYK

CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolor (svart). Dessa färger kallas primärfärger och används vid 4-färgstryckning. När olika rastertoner trycks på varandra bildas olika färgnyanser.

CTP

Computer to Plate (dator till plåt) är en teknik där den digitala informationen från originalet skrivs ut direkt på tryckplåten.

Cyan

(se CMYK)
 

Dekorfärg

Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en förkortning av Pantone Matching System och även ett företag som tillverkar pigment till färgfabrikanterna.

Densitet

Ett begrepp för att beskriva färgens förmåga att absorbera ljus. Förmågan påverkas av färgens tjocklek, typ av färgpigment och balans mellan fukt och färg (offsettryck).

Densitometer (reflektionsdensitometer)

Instrument som används vid tryckning och mäter hur mycket ljus som reflekteras från en tryckt yta.

Digitalt förprovtryck

Ett prov på hur den färdiga trycksakens färger kommer att bli. Förprovtrycket framställs i en färgskrivare med hög upplösning (läs mer under upplösning).

Digitaltryck

Tryckmetod där originalet överförs direkt från dator till pappret.

Djuptryck

Tryckmetod där tryckfärg överförs från fördjupningar i en tryckcylinder.

DPI (Dots Per Inch)

Ett mått som anger upplösningen på en skrivare och talar om hur många punkter som kan skrivas ut inom en kvadrattum.

Dummy

Ett ihopvikt ark utan tryck som visar trycksakens format, papperskvalitet och omfång (antal sidor).

Duplexbild

Bild i 2-färg, oftast svart och PMS (dekorfärg).

E-format

Standardformat för Kuvert. Det vanligaste E-formatet är:

E65, 220 x 110 mm

(läs även under format)

Efterbehandling

Behandlingen av trycksaken efter tryckningen t.ex. stansning, bigning, perforering, hålning, inplastning, falsning (vikning), klammerhäftning, limbindning, trådbindning och wire-o-(spiral)bindning.

Eftersättsblad

Det blad i en trådbunden bok vars ena halva är limmad på den bakre pärmens insida och den andra halvan utgör det sista bladet på inlagan (se även försättsblad).

EPS (Encapsulated Postscript)

Filformat för digitala bilder som lämpar sig att skicka till tryckeriet.

Europaskalan

Normerad färgskala för gult, magenta och cyan som tillsammans med svart används för 4-färgstryck. Av en speciell provbok framgår hur färgerna blir när dom rastreras och trycks på varandra (läs mer om raster).

Expanderkuvert

Ett kuvert med bälg (se även kuvert).

Expanderpåse

En brevpåse med bälg (se även brevpåse).

Fadensiegel

En teknik där man använder plasttråd som alternativ till linnetråd vid bindning av kataloger.

Falskt uppslag

Ett uppslag som är delat genom att ena halvan av ligger på ett ark och den andra halvan på nästa ark (se även under äkta uppslag).

Falsning

Vikning av färdigtryckta ark.

Fiberriktning

Den riktning fibrerna lägger sig vid papperstillverkningen. Det är viktigt att trycksaken falsas längs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper. Annars spricker pappret i ryggen.

Flatbäddsscanner

Bildläsare där originalet läggs på en platt glasskiva och scannerhuvudet rör sig över bildytan vid inläsningen av bilden.

Flyer

Ett tunnt blad i mindre format.

Flexokliché

En elastisk plast- eller gummikliché (form) som monteras runt en cylinder.

Flexotryck

En tryckmetod med färgbärande ytor på en plast- eller gummikliché som ligger högre än de icke färgbärande. Används t.ex. vid tryckning av kuvert i stora upplagor. (läs mer under flexokliché).

Folder

Trycksak som falsats (vikts) på ett eller flera ställen.

Foliering

En tunn folie, oftast guld- eller silver, som pressas fast med värme på trycksaken.

Font

Teckensnittsfil som innehåller tecken med samma snittvariant, till exempel Helvetica med rak, fet, halvfet och kursiv i olika storlekar.

Format

Storleken på trycksaken. Stående format anges med den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x 210 mm.

Formering

Den del av omslaget som sticker ut utanför inlagan t.ex. pärmen på en bok.

Fot
Den nedre delen av en sida.

Frilägga

Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt.

Fräsning

Innebär att man "slipar" bort några mm av ryggen på ett bokblock som ska limmas
så att ytan blir uppruggad och limmet fäster bättre.

FTP (File Transfer Protocol)

Ett sätt att skicka större filer över Internet.

Fukthäftande

Benämning på kuvert med en flik som måste fuktas för att kunna förslutas.

Fyrfärgsseparation

(se färgseparation)

Färgabsorbtion

Papprets upptagning av tryckfärgerna (hur tryckfärgen sugs in i pappret).

Färgkorrigering

Korrigering av en färgen i en bild eller färgton.

Färgmängd

Den mängd färg som påförs tryckarket.

Färgprofil

(se ICC-profil)

Färgrymd

Det intervall av färger i en färgmodell som kan visas eller skrivas ut. Det mänskliga ögat uppfattar en större färgrymd än den som visas i en färgmodell. RGB är ett exempel på en färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att återge färgnyanser på en bildskärm. CMYK är ett annat exempel på en färgrymd som visar färgnyanser på ett tryckark.

Färgseparation

En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion (se RGB och CMYK).

Färgstick

En av färgerna cyan, magenta, yellow dominerar bilden och gör den för blå, röd eller gul.

Förlaga

Ett skiss eller fil som visar hur trycksaken ska se ut.

Förprovtryck

Ett prov framtaget före tryck från en skrivare med hög upplösning som visar hur trycksakens färger kommer att bli i tryck.

Förstättsblad

Det blad i en trådbunden bok vars ena halva är limmad på den främre pärmens insida och den andra halvan utgör det första bladet på inlagan (se även eftersättsblad).
 

G-format

Standardformatet för trycksaker. Det vanligaste G-formaten är:

G5 169 x 239 mm

(läs även under format)

GCR (Grey Component Replacement)

En separationsmetod där man reducerar färgmängden i de delar av bilden som
innehåller alla tre kulörfärgerna CMY genom att ersätta med svart.

Gemener

Små bokstäver

(mer om typografi hittar du på http://www.gallinago.x.se/typo/index.htm)

Genomslag (genomtryck)

När trycket lyser igenom på nästa sida. Detta påverkas av hur färgen och oljan trängt in i papprets porer samt papprets opacitet.

GIF

Fiilformat som i huvudsak används till bilder på hemsidor.

Glättat papper

Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar (kalandrerats) för att öka pappersytans jämnhet och glans.

Grad

Teckenstorlek som anges i punkter (se även punkt).

Grafiskt produktionsprogram

Ett program för text- och bildbehandling eller vektorisering, som kan generera filer för ripppning t.ex. InDesign, QuarkXpress, PageMaker, Illustrator och PhotoShop.

Gripkant

Den kant på arket som tryckpressens gripare tar tag i när papperet matas in i tryckpressen.

Gråtoner

Alla toner mellan 100% svart och 100% vitt.

Halvfranskt band

Bok med rygg och hörn av skinn.

Halvklotband

Samma sak som halvfranskt band, men med väv av linne eller bomull som limmats på pärmen istället för skinn.

Halvtonsbild

En svartvit bild som skapas med hjälp av ett raster (se även raster).

Helt klotband

(se klotband)

Helt skinnband

(se skinnband)

Huvud

Den övre delen av en sida.

Hålning

Borrning eller stansning av hål för att kunna sätta trycksakerna i pärmar. Den svenska standarden kallas för triohålning.

Hårdband

En bok med hårda pärmar.

Högdager

Den ljusaste delen på bild.

Högupplöst bild

En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offset behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster.

  ICC-profil

En en digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning (rippning), printning och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperkvaliteter (oftast obestruket, bestruket och glättat). Standarden är normgiven av International Color Consortiums (ICC).

Inlaga

Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning.

Intag

De förberedelser som görs i en tryckpress (plåtinhängning, färginställning, färgmätning och visuell kontroll) innan upplagan trycks.

Inplastning

Kallas det moment i efterbehandlingen då en trycksak beläggs med en plastyta som värms (svetsas) ihop i kanterna. Ej att förväxla med UV-lackering samt laminering.

Instick

Ihopvikta tryckark som placerats i varandra. Tekniken används vid ryggklamring.

JDF (Job Definition Format)

Ett system som överför data på ett bestämt sätt. All information läggs in i en fil som sedan följer arbetet genom hela processen på prepress, press och postpress.

JPEG (Joint Photographic Experts Group)

En standard som används för att komprimera bilder. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Den komprimerade bilden får filändelsen .jpg

Kalibrera

Justering för överensstämmelse mot givna riktvärden mellan skärmbild, förprovtryck, tryckplåt och tryck. Resultatet kan lagras som en profil. Den innehåller värden, vilka bestämmer hur enheterna i reproduktionsprocessen ska tolka informationen (se ICC-profil).

Klaff

Förslutningsflik på kuvert.

Klamring

Bokbinderiarbete då falsade ark sätts ihop med klammer i ryggen.


Kartong

Papper med högre ytvikt än 170g.

Katalog

Lim- eller wire-o-bunden trycksak.

Kliché

Används vid prägling, flexo- och högtryck. Klichén har upphöjda partier som pressar ut pappret och skapar en upphöjd yta (prägling) eller färgas in och gör ett avtryck (flexo- och högtryck).

Klotband

En bokpärm i klotmaterial d.v.s. en väv av linne eller bomull.

Kompendium

Lim- eller wire-o-bunden trycksak.

Korrektur

Utskrift till kunden för rättning av sättningsfel och felaktig originalmontering.

Kulörstick

En färgton i bilden sticker ut på grund av fel i gråbalansen mellan färgerna i tryck eller original.

Kuvert

Har förslutningsklaffen på långsidan. Sitter klaffen på kortsidan kallas det för brevpåse.

Krympfilm

En tunn plastfilm som används som emballage och svetsas ihop runt trycksaksbuntarna.

Kuvertering

Maskinellt eller manuellt istopp i kuvert.
 

Laminering

En skyddande ytbehandling som finns i både blankt och matt utförande.

Laserskrivare

Skrivare som är baserad på laserteknik med toner d.v.s. färgpulver som värms fast på papperet.

Layout
Disposition av text och bild.

Limbindning

Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar).

Logotype
Företagsnamn som designats och ritats i ett vektoriseringsprogram.

lpi (lines per inch)

Ett mått på rastertäthet som anger hur finmaskigt rastret är.

Lågupplöst bild

Bild med låg upplösning (72 ppi). Den kräver mindre lagringsutrymme än en högupplöst bild och används som markeringsbild i trycksaksoriginal och på hemsidor. Bilden ersätts automatiskt mot en högupplöst bild vid rippningen (framställningen av tryckplåten).

Mapp

En stansad och bigad trycksak som vanligtvis är på 4 sidor med flikar som viks in och bildar en ficka som man kan förvara blad eller andra trycksaker i.

Magenta

(se CMYK)

Manus

Text som som ska sättas.

Mattbestruket papper

(se bestruket papper)

Metallhäftning

Ett annat ord för klamring.

Moiré

Störande rastermönster (interferensmönster) som bildas då rastervinklarna ligger fel inbördes eller då ett mönster i en bild t.ex. en rutig kavaj påverkar ett raster. Kavajen ger samma effekt som om man skulle lägga in ett extra raster i en vinkel som ligger för nära ett av de befintliga rastrena.

Noppor

Uppstår då partiklar i pappersskiktet lossnar vid tryckningen och det uppstår små vita prickar i trycket.
 

Oblat

Rund självhäftande etikett som används till att sätta fast en liten trycksak på en större trycksak eller försluta en trycksak bestående av flera sidor.

Obestruket papper

Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper).

OCR-papper

OCR (Optical Character Recognition) betyder optisk läsning av text och kräver ett papper som är slätt och har hög vithet eftersom de optiska läsarna är känsliga och även registrerar små avvikelser på pappersytan.

Offsettryck

Tryck från en aluminiumplåt som spännts fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning som håller färgen borta, medans de färgbärande ytorna med text- och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket.

Omfång

Antal sidor i en trycksak. Ej att förväxla med antalet blad (1 blad = 2 sid).

Omkastark

Ett tryckark som man vänder (kastar om) för att kunna trycka både framsidor och baksidor med samma plåtar (hälften av plåtytan består av framsidor och hälften av baksidor).

Opacitet

Mått på hur ogenomskinligt ett papper är. Ju lägre opacitet desto genomskinligare och vice versa.

OPI (Open Prepress Interface)

Ett program som gör det möjligt att arbeta med lågupplösta bilder i prepressflödet
för att sedan låta bilderna bytas ut mot högupplösta vid utskrift.

Paginering

Numrering av sidor i en trycksak.

Papp

Papper med högre ytvikt än 350g.

Pappryggspåse

Påse med baksida av papp.

Passning

När samtliga raster ligger rätt i höjd och sidled (passar på varandra).

PDF (Portable Dokument Format)

Ett s.k. plattformsoberoende format som man kan läsa i både Mac och PC. PDF används också som tryckoriginal.

Perforering

En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak.

PitStop

Preflightverktyg från Enfocus som är ett pluginprogram till Acrobat.

Pixel

En digital bildpunkt. Varje pixel har en viss färg. Bilden på en bildskärm består av mängder av pixlar. Om man delförstorar en bild ser man dessa pixlar med blotta ögat.

PJTF (Portable Job Ticket Format)

Standard från Adobe som beskriver hur sidor i en PDF-fil ska behandlas.

Plano

Ovikt, plant.

Plotter

Skrivare som används med lägre upplösning för att kolla utskjutningen (se utskjutning).
Plåtar

(se tryckplåtar)

PMS (Pantone Matching System)

Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer. PMS-färgerna finns i en färgguide hos t.ex. Matton (besök http://www.matton.se/).

PostScript

Ett programspråk som beskriver hur en sida ska bli vid utskrift på en datorskärm eller
tryckplåt.

PPD (Postscript Printer Description)

En skrivarbeskrivning som innehåller information om en viss utskriftsenhet och
vad som behövs för att det ska gå att skriva ut på den.

Preflight

Att kontrollera och justera ett dokument inför utskrift. De verktyg som behövs för att göra preflight på filer kan antingen vara sepearata applikationer eller inbyggda i program.

Prepress

Den avdelning på ett tryckeri som bl.a. scannrar bilder, gör original, kollar dokument och kör ut tryckplåtar.

Prima och Sekunda

Tryckarkets båda sidor. Trycksakens första sida ligger alltid på primasidan.

Primärfärger

De tre grundfärgerna cyan, magenta och gul som används vid 4-färgstryckning.

Processfärger

De färger som används vid 4-färgstryckning (cyan, magenta, yellow och svart) CMYK.

Punkt

Typografisk måttenhet (0,376 mm).

Punktförstorning

Färgen från en tryckpunkt på en plåt flyter ut mer eller mindre p.g.a. trycktekniska faktorer (speciellt på obestruket papper) vilket förstorar rasterpunkterna som avsätts på pappret.

Prägling

En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken.

Pärmöverdrag

Det klot eller skinn som limmas på kartongen till ett bokomslag.
 

Raster

Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgernyanser i trycket.

Rastertäthet

Rastertäthet mäts i lpi (lines per inch). Hur många linjer som ryms per tum beror på hur finmaskigt rutnätet är. Den vanligaste rastertätheten vid offsettryckning ligger mellan 133 och 200 lpi.

Relieftryck

Speciell tryckmetod där tryckfärgen blandas med ett pulver och värms fast i en ugn. Man får då en upphöjd yta (relief). Ej att förväxla med prägling (se prägling).

Retuschering

Då en bild behandlas digitalt i t.ex. PhotoShop för att förbättras eller förändras (se även färgkorrigering).

Revider

Godkänt kontrollark innan upplagan trycks. Kallas även pressrevider och tas ibland fram istället för förprovtryck.

RGB

RGB är ett exempel på en färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm.

Rillning

Innebär att man pressar in en linje eller ett spår där vikningen skall göras.

RIP (Raster Image Processor)

En dator som tolkar sidbeskrivningsspråket PostScript och sedan rastrerar bilder och tonplattor för utskrift på tryckplåtarna.

Rippning

Populärt uttryck för att skapa tryckplåtar (se RIP).

Rulloffset

Offsettryck i löpande bana (se offsettyck och jämför arkoffset). Rulloffset används bara vid större upplagor p.g.a höga igångsättningskostnader.

Satsyta

Området inom vilket texter, bilder och andra objekt ska placeras på sidan. Satsytan anges i höjd x bredd.

Screentryck

Tryckmetod som används för tryckning på plast.

Sekundärfärger

De färger som bildas när primärfärgerna cyan, magenta och yellow trycks på varandra. man får då röd, blåviolett och grön.

Silkscreen

Tryckmetod som används för tryckning på tyg.

Skyddsomslag

Ett skyddande ark som viks runt de hårda pärmarna på en bindbok.

Skärning

När trycksaken skärs ner till det slutliga trycksaksformatet.

Skärsmån

Det som skärs bort från det tryckta arket då det har tryckts och efterbehandlats.

Slitsar

Skåror/jack på t.ex. mappar för fastsättning av visitkort.

Slutkorrektur

Det sista korrekturet efter originalframställningen.

Smutstitel

Bladet före titelbladet som har en förkortad boktitel. Bladet är till för att skydda inlagan från att bli smutsig.

Stansning

Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt hål.

Stil

(se teckensnitt)

Stjälpark

Ett tryckark som man vänder framåt (kastar om) för att kunna trycka både framsidor och baksidor med samma plåtar (hälften av plåtytan består av framsidor och hälften av baksidor).

Stofftning

En slags typ av smetning som beror på dåligt bindemedel i färgen. Det blir ett överskott av tryckfärgerna (stoft) som sotar ner trycksakerna när dom gnids mot varandra speciellt vid en transport.

Streckoriginal

Ett original med en 100% ton.

Strip Seal

Tejpyta på ett kuvert försedd med ett skyddspapper.

Smetning

Har uppstått då de tryckta arken smetat av sig mot varandra beroende på för mycket färg eller p.g.a att arken inte har torkat.

Stripseal

Täckremsa på självhäftande kuvert för att limmet ska hålla längre

Stöt

Pappersark som ligger på varandra i en bunt.

Svällning

Metod för att undvika vita glipor i trycket genom att förstora ett objekt så att det överlappar det andra objektet.

Särtryck

Liten upplaga av en artikel från en tidning eller tidskrift som tryckts i reklam- eller informationssyfte.

Sättning

Inskrivning av text med valda typsnitt.

Tabloid

Trycksaksformat som används till dags och källstidningar.

Teckensnitt

(se typsnitt)

TIFF (Tag Image File Format)

Filformat som används för punktgrafik.

Tonplatta

Yta med en ton i 1-100% av någon tryckfärg.

True Type

Fonttyp som inte går att använda till PostScript.

Trumscanner

Professionell bildläsare där originalet monteras på en glastrumma som roterar vid inscanningen av bilden.

Tryckbarhet

Papprets lämplighet för visst tryckningsförfarande. Den beror på samverkan mellan papprets och tryckfärgens egenskaper. Viktiga pappersegenskaper är t.ex. färgabsorptionsförmåga, ytjämnhet, opacitet, nappningsmotstånd etc.

Tryckort

Liten text som oftast sitter på omslagets sista sida intill ryggen och talar om vilka som producerat trycksaken.

Tryckplåtar

Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponeras de ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild- och text till pappret.

Tryckyta

Den maximala yta som en tryckpress kan trycka. Tryckytan är unik för olika typer av tryckpressar och avgör bl.a. hur många sidor som kan tryckas. En del arkoffsettryckerier kan trycka 8 A4-sidor på fram- och baksidan vid samma tryckgenomgång. Andra bara 2 A4 sidor på en sida vid en tryckgenomgång. Det är bl.a. då tryckerier med små tryckpressar räknar på jobb med många sidor som stora prisskillnader uppstår.

Trådbindning

En bokbinderiteknik som syr ihop de falsade arken till en sammanhängande inlaga innan omslaget limmas på.

Typografi

Utformning text i en trycksak.

Typsnitt

Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och ett eget namn t.ex. Helvetica, Verdana och Times.

Underlag

Det material kunden kan lämna till prepress för reproduktion.

Upplaga

Antal exemplar av trycksaken.

Upplösning

(se bildupplösning)

Ursparning

När man gör ett hål i ett underliggande objektet t.ex. en tonplatta för att ett objekt som ska ligga i denna tonplatta inte ska trycks över och skapa en ny felaktig färgnyans. (jämför med övertryck).

Utfall

Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga 3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner i rätt storlek efter att tryckningen är klar.

Utskjutning

Utplacering av sidorna på tryckplåten enligt ett visst schema för att sidorna ska hamna på rätt ställe då arket falsas (viks ihop). Detta är idag helt automatiserat av utskjutningsprogram.

UV-lackering

Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell.

Variabelt tryck

Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unik med t.ex. ett personnamn (personifierat tryck).

Vektorisering

Betyder att man med ett vektoriseringsprogram t.ex. Illustrator binder ihop punkter (ritar). Detta används t.ex. för att skapa logotper.

Versaler

Stora bokstäver

(mer om typografi hittar du på http://www.gallinago.x.se/typo/index.htm)

Vinjettering

Ett annan benämning för friläggning.

Wire-o-bindning

En slags spiralbindning där man använder en spiral som är skyddat och förstärkt av plas. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier

Yellow

(se CMYK)

Ytbehandling

Behandling av trycksakens yta för att skydda eller ge speciella effekter såsom t.ex. skyddslack/presslack, laminering, UV-lackning (matt eller glans).

Ytjämnhet

Hur jämn ytan på pappret är.

Ytråhet

Mått på hur mycket pappersytan avviker från en absolut jämn yta. Den mäts med luftflödet i en spalt mellan pappersytan och ett referensplan.

Ytstyrka

Förmågan hos pappret att motstå avflagning (se även noppor), även kallat nappning, från ytan (ytsläpp) under tillverkning eller tryckning.

Ytvikt 

Papperets vikt per kvadratmeter t.ex. 130g/m² (skrivs 130g).

Du kan själv lätt räkna ut trycksakens vikt:

(trycksaksbredden (cm) x trycksakshöjden (cm) x ytvikt(g/m²) x antal sidor i trycksaken)/20000

Äkta uppslag

Ett uppslag som inte delas så att ena halvan av ligger på ett ark och den andra halvan på ett annat. (se även falskt uppslag).

Övertryck

När ett objekt trycks ovanpå ett annat med en annan färg. Kan bara tillämpas då färgblandningen inte skapar en annan nyans t.ex. svart text på tonplatta i cyan.

Överupplaga

Upplaga utöver den beställda. Tryckeriet har rätt att ta betalt för en viss överupplaga i enlighet med ALG 02.